Det lilla livet

Jag tänkte att jag skulle skriva om en sak som jag känner varmt för. Det lilla livet. Och med lilla menar jag inte något negativt. Men jag visste inte hur jag skulle formulera mig. Det är mer som en känsla och lite svårt att beskriva.

Du vet att världen snurrar på ganska fort numera. Eller är det för att jag är gammal som det känns så? Nej, jag tror, och vet, att fler känner på det viset. Jag är ju pensionär och äger min tid. Det jag ska göra är lättare för mig än för någon som arbetar. 

Jag tänker downsiza. Där har vi det. Jag vill inte tillbaka till femtiotalet. För det var ingen lycklig tid för mig. Men jag vill leva ungefär som då. Baka mitt bröd. Laga mat från grunden. Laga kläder som är trasiga. Sy i knappar. Putsa skor. Pyssla med blommor. Handarbeta. 

Varför vill jag det här? Jo, för att jag känner mig stressad. Och det ska jag verkligen inte behöva vara när jag är pensionär. Vad jag vill ha mitt återstående liv är harmoni. Lugn. Njutning. Jag hittade en bild idag på facebook.

"Gammaldags liv handlar inte om att gå tillbaka - det är om att hålla fast vid det som är bra."

Precis så är det jag menar. Inte gå tillbaka utan anamma det som var bra på den tiden. Innan allt blev så hetsigt och stressigt. 

Mitt första steg ska bli att rensa för jag har väldigt mycket saker. Jag ska försöka börja snart men just nu befinner jag mig i ett skov och har väldigt ont. Så jag försöker ta det lugnt och vila så mycket jag kan. Det går ju över och då kan jag börja rensa.

Vad tycker du? Skulle du kunna göra likadant? Eller har du redan åstadkommit det?