En mellandag

Idag är jag riktigt slö. Apatisk. Håglös. Ingen bra dag. Ändå borde jag ha en massa energi. Den gräsliga värmen är borta och regnet öser ner ibland. Jag har fått stänga balkongdörren och alla fönster för det är kallt inne. Nu skulle jag ju kunna få allt gjort som jag inte orkat när det varit för varmt. Men jag antar att man får ha såna här dagar också. Inte bara vara aktiv. 

Jag har bara en plan idag och det är att laga mat. Jag köpte grillad kyckling igår och ska rensa ut det som är kvar. Det steker jag med bacon och slår på creme fraiche. Serverar med pasta. Det är supergott. 

Mina Mårbackor på balkongen blommar så fint. 

Smått och gott

Värmen börjar ge med sig för den här gången. I en vecka ska vi tydligen få normala temperaturer men sen kommer visst en ny period med superhetta. Så imorgon ska jag ta mig, med buss, till Valhalla. Nej, jag ska inte dö. ÖoB ligger där 😃. Jag ska försöka få tag i en fläkt. 

Jag har diskat, ställt ut pelargoner på balkongen och knutit ihop lite soppåsar. Efter det var jag helt slut. Det är inte klokt. Jag måste få upp konditionen igen. När det är svalare så ska jag ta med Astrid på lite längre promenader. Det behöver både hon och jag.

Men nu ska jag ta tag i lite rensning här hemma. Jag funderar på att gå ner i källaren och plocka. Där är det svalt. Eller så väntar jag med det tills nya hettan kommer. 

Ta det lugnt i värmen. Vila och drick mycket vatten.

Vaaaarmt

+28 grader. Nej, tack. Det är tur att jag har en sval lägenhet och att jag är pensionär så att jag inte behöver anstränga mig alltför mycket. 

Det sägs att man inte får klaga på värmen. Det får man visst det. Vi är nordbor och vana vid kyla. Sån här hetta mår inte jag bra av. 

Men nu ska jag sluta gnälla. Jag har inte varit aktiv här på bloggen på ett bra tag. Mitt samvete blev lite naggat i kanterna men så är jag också "skolad" av underbaraclaras.se som skriver väldigt ofta. Nu är jag ofta inne på Feminas bloggar och där finns det folk som inte bloggat sen i april. Då behöver jag inte ha så dåligt samvete. 

Det händer inte mycket här i mitt liv. Men jag får väl se till att något händer snart så att jag har något att skriva om. Först ska sommaren stabilisera sig till en normal, svensk sommar. Då kanske hjärnan kommer igång igen. Så här fina blommor har vi på Östra torget i Torshälla.

Glad midsommar

Idag är det midsommarafton och min dotters födelsedag. Vädret är hyfsat men det varnas för åska imorgon. Så det är bäst att man njuter av utevistelsen idag. 

Jag har inget inplanerat idag mer än att vi ska äta god mat. 

Igår kväll var jag så trött så jag var ute med Astrid klockan 21 och la mig runt 22. Jag somnade snabbt och sov till 12.30 idag!!! Och inte var jag uppe på toa förrän runt åtta i morse. Oj, vad jag har sovit. Jag tror att det är kortisonet som gör mig så trött. Nåja, jag klagar inte. Jag kan sova hur länge jag vill. Jag är ju pensionär. Och Astrid är en fantastisk hund. Hon sover också. Självklart går jag ut med henne direkt vi vaknar.

Astrid 8 år

Idag är det fem år sen Astrid kom till oss. Stressad, skällig, osäker. Hon hoppade en halvmeter åt sidan om ett löv föll i närheten. Kom det barn, män eller cyklar så skällde hon som en galning. 

Idag har hon alltså varit här sen fem år tillbaka och fått en massa kärlek och trygghet. Löv bryr hon sig inte om. Karlar kastar hon en blick på och barn får hon kolla lite längre på för att se att de inte tänker anfalla. Ibland kan det vara bäst att skälla till lite varnande. 

Men i det stora så är hon väldigt lugn och trygg nu. Och så väldigt fylld av kärlek. Hon ligger hos mig varje natt. Gärna i mitten av sängen, tvärs över. Jag får knöla ihop mig bäst jag kan. 

Ibland lägger hon sig tätt, tätt intill mig och sen sparkar hon på mig med bakbenen för att jag ligger för nära.

Vi har ju minnet av Våfflans bortgång och njuter verkligen av att se hur pigg och alert Astrid är. En dag är det över och därför kan vi njuta extra mycket av henne nu. 

Här vilar hon huvudet på min arm. Så trygg och kärleksfull. Vi älskar dig så mycket, Astrid. Grattis på födelsedagen!

Sjukdomsblogg

Nu är det inte meningen att det här ska vara en sjukdomsblogg. Men det hjärtat är fullt av talar munnen. Eller hur man säger? Och så är det väl hjärnan som är full. Jag har fått svar på proverna jag tog i måndags och det var ju inte så roligt. Mina njurvärden är dåliga vilket skrämmer mig otroligt mycket. Min mamma dog av njursvikt. 

Jag har googlat på njursvikt och mat och man ska äta medelhavsmat vilket jag älskar. Men man ska dra ner på bl.a. ost. Jag som älskar ost. Det är inte bra med kalium när man har njurproblem. Jag äter 6 tabletter kalium varje dag. 6 tabletter á 750 mg. Det kan ju inte vara bra. Men att ha kaliumbrist är heller inte bra. 

Jag har minskat på kortisontabletterna igen och mår inte alls bra. Så trött och har värk i skelettet igen. Nya prover nästnästa vecka och sen telefontid veckan därpå. Jag kämpar på.

24 grader

Idag har det varit jättevarmt. Jag vaknade i vanlig tid men låg kvar länge. Det var som att sängen var magnetisk och att jag inte kunde komma upp. Till slut slet jag mig från sängens dragningskraft och skulle gå ut med Astrid. När jag öppnar dörren så ser jag detta. 

En godisbit till Astrid (den finns naturligtvis inte med på bild. Jag hann inte ens se den innan hon tog den.), palettblad till mig och så fick jag låna superbra kammar till Astrids päls. Hon fäller vansinnigt mycket nu och njöt när jag kammade henne. Det var vår nya granne som överraskade mig. En ung tjej som har fixat till gården runt huset. Hon har gjort jättefint. Du förstår att jag blev glad.

När vi varit ute och jag ätit frukost så gick jag och handlade. När jag kom hem hade jag en väldig energi. Jag diskade, dammsög, bakade en rabarberpaj och var ute på hundpromenad igen. Men nu har luften gått ur mig. Jag ska duscha och laga mat men annars kommer det att bli en lugn kväll.