En mellandag

Idag är jag riktigt slö. Apatisk. Håglös. Ingen bra dag. Ändå borde jag ha en massa energi. Den gräsliga värmen är borta och regnet öser ner ibland. Jag har fått stänga balkongdörren och alla fönster för det är kallt inne. Nu skulle jag ju kunna få allt gjort som jag inte orkat när det varit för varmt. Men jag antar att man får ha såna här dagar också. Inte bara vara aktiv. 

Jag har bara en plan idag och det är att laga mat. Jag köpte grillad kyckling igår och ska rensa ut det som är kvar. Det steker jag med bacon och slår på creme fraiche. Serverar med pasta. Det är supergott. 

Mina Mårbackor på balkongen blommar så fint. 

Smått och gott

Värmen börjar ge med sig för den här gången. I en vecka ska vi tydligen få normala temperaturer men sen kommer visst en ny period med superhetta. Så imorgon ska jag ta mig, med buss, till Valhalla. Nej, jag ska inte dö. ÖoB ligger där 😃. Jag ska försöka få tag i en fläkt. 

Jag har diskat, ställt ut pelargoner på balkongen och knutit ihop lite soppåsar. Efter det var jag helt slut. Det är inte klokt. Jag måste få upp konditionen igen. När det är svalare så ska jag ta med Astrid på lite längre promenader. Det behöver både hon och jag.

Men nu ska jag ta tag i lite rensning här hemma. Jag funderar på att gå ner i källaren och plocka. Där är det svalt. Eller så väntar jag med det tills nya hettan kommer. 

Ta det lugnt i värmen. Vila och drick mycket vatten.

Vaaaarmt

+28 grader. Nej, tack. Det är tur att jag har en sval lägenhet och att jag är pensionär så att jag inte behöver anstränga mig alltför mycket. 

Det sägs att man inte får klaga på värmen. Det får man visst det. Vi är nordbor och vana vid kyla. Sån här hetta mår inte jag bra av. 

Men nu ska jag sluta gnälla. Jag har inte varit aktiv här på bloggen på ett bra tag. Mitt samvete blev lite naggat i kanterna men så är jag också "skolad" av underbaraclaras.se som skriver väldigt ofta. Nu är jag ofta inne på Feminas bloggar och där finns det folk som inte bloggat sen i april. Då behöver jag inte ha så dåligt samvete. 

Det händer inte mycket här i mitt liv. Men jag får väl se till att något händer snart så att jag har något att skriva om. Först ska sommaren stabilisera sig till en normal, svensk sommar. Då kanske hjärnan kommer igång igen. Så här fina blommor har vi på Östra torget i Torshälla.

Glad midsommar

Idag är det midsommarafton och min dotters födelsedag. Vädret är hyfsat men det varnas för åska imorgon. Så det är bäst att man njuter av utevistelsen idag. 

Jag har inget inplanerat idag mer än att vi ska äta god mat. 

Igår kväll var jag så trött så jag var ute med Astrid klockan 21 och la mig runt 22. Jag somnade snabbt och sov till 12.30 idag!!! Och inte var jag uppe på toa förrän runt åtta i morse. Oj, vad jag har sovit. Jag tror att det är kortisonet som gör mig så trött. Nåja, jag klagar inte. Jag kan sova hur länge jag vill. Jag är ju pensionär. Och Astrid är en fantastisk hund. Hon sover också. Självklart går jag ut med henne direkt vi vaknar.

Astrid 8 år

Idag är det fem år sen Astrid kom till oss. Stressad, skällig, osäker. Hon hoppade en halvmeter åt sidan om ett löv föll i närheten. Kom det barn, män eller cyklar så skällde hon som en galning. 

Idag har hon alltså varit här sen fem år tillbaka och fått en massa kärlek och trygghet. Löv bryr hon sig inte om. Karlar kastar hon en blick på och barn får hon kolla lite längre på för att se att de inte tänker anfalla. Ibland kan det vara bäst att skälla till lite varnande. 

Men i det stora så är hon väldigt lugn och trygg nu. Och så väldigt fylld av kärlek. Hon ligger hos mig varje natt. Gärna i mitten av sängen, tvärs över. Jag får knöla ihop mig bäst jag kan. 

Ibland lägger hon sig tätt, tätt intill mig och sen sparkar hon på mig med bakbenen för att jag ligger för nära.

Vi har ju minnet av Våfflans bortgång och njuter verkligen av att se hur pigg och alert Astrid är. En dag är det över och därför kan vi njuta extra mycket av henne nu. 

Här vilar hon huvudet på min arm. Så trygg och kärleksfull. Vi älskar dig så mycket, Astrid. Grattis på födelsedagen!

Sjukdomsblogg

Nu är det inte meningen att det här ska vara en sjukdomsblogg. Men det hjärtat är fullt av talar munnen. Eller hur man säger? Och så är det väl hjärnan som är full. Jag har fått svar på proverna jag tog i måndags och det var ju inte så roligt. Mina njurvärden är dåliga vilket skrämmer mig otroligt mycket. Min mamma dog av njursvikt. 

Jag har googlat på njursvikt och mat och man ska äta medelhavsmat vilket jag älskar. Men man ska dra ner på bl.a. ost. Jag som älskar ost. Det är inte bra med kalium när man har njurproblem. Jag äter 6 tabletter kalium varje dag. 6 tabletter á 750 mg. Det kan ju inte vara bra. Men att ha kaliumbrist är heller inte bra. 

Jag har minskat på kortisontabletterna igen och mår inte alls bra. Så trött och har värk i skelettet igen. Nya prover nästnästa vecka och sen telefontid veckan därpå. Jag kämpar på.

24 grader

Idag har det varit jättevarmt. Jag vaknade i vanlig tid men låg kvar länge. Det var som att sängen var magnetisk och att jag inte kunde komma upp. Till slut slet jag mig från sängens dragningskraft och skulle gå ut med Astrid. När jag öppnar dörren så ser jag detta. 

En godisbit till Astrid (den finns naturligtvis inte med på bild. Jag hann inte ens se den innan hon tog den.), palettblad till mig och så fick jag låna superbra kammar till Astrids päls. Hon fäller vansinnigt mycket nu och njöt när jag kammade henne. Det var vår nya granne som överraskade mig. En ung tjej som har fixat till gården runt huset. Hon har gjort jättefint. Du förstår att jag blev glad.

När vi varit ute och jag ätit frukost så gick jag och handlade. När jag kom hem hade jag en väldig energi. Jag diskade, dammsög, bakade en rabarberpaj och var ute på hundpromenad igen. Men nu har luften gått ur mig. Jag ska duscha och laga mat men annars kommer det att bli en lugn kväll.  

Första juni

Första juni. Första sommardagen. Fast det har varit väldigt somrigt i maj. Och det gör ju inget.

Idag har jag bott i min lägenhet i fjorton år. Som vuxen har jag aldrig bott så länge i en och samma lägenhet. Men nu varken orkar eller vill jag flytta. Så det här får bli min slutstation. Inget fel med det. Jag trivs väldigt bra. 

Idag har jag varit på vårdcentralen och tagit prover. Fem stick och tre sköterskor gick det åt innan jag släppte ifrån mig blod. 

Det var rätt skönt att gå därifrån, faktiskt. Resten av dagen gick i väldigt lugn takt. Jag kom upp tidigt för Astrid ville ut och äta gräs. Hon gör så ibland när det är något knas med magen.

Hoppas att du har en riktigt fin första sommardag.

 

Jag är hög!

Nejdå, jag går inte på droger. Jag är bara hög av lycka. Vilka dagar vi har. Solen skiner, blommorna doftar och allt känns underbart. Det låga i mig försvann efter två dagar. Tyvärr på kvällen, så jag var fylld av energi hela natten och kunde inte sova. 

Men nu har jag haft energi i flera dagar och har fixat en del här hemma. Bl.a. blev jag klar med städningen av balkongen idag. 

Och så har jag handlat, duschat och självklart varit ute med Astrid. Jo, jag har ramlat på balkongen idag också. Det gick bra. Jag slog mig inte och jag kom upp själv. Men adrenalinpåslaget som bli när man ramlar gör att jag blir yr efteråt. Nåja, jag satt och vilade en stund och nu mår jag bra. Men det är en påminnelse att det kan gå illa väldigt snabbt. Här är en bild på mitt duschdraperi. Visst är det vackert?

Jag är låg

Efter att i flera dagar ha varit i farten med städning, fönsterputsning och plantering av blommor så har luften helt gått ur mig. Jag känner mig febrig och matt och orkeslös. Men jag är inte sjuk, har ingen feber. Och om jag sätter igång med något så har jag kraften att fortsätta. Jag tror att det är kortisonet som ställer till det. Läkaren sa att jag kunde må dåligt av att minska på dosen. Och är jag inte sämre än så här så går det an. 

Sommar

Idag kom sommaren. Så härligt varmt och skönt. Jag har kunnat gå i t-shirt och trosor hemma och har haft balkongdörren öppen hela dagen. När jag skulle äta middag så satt jag och tittade på Sveriges mästerkock samtidigt. Astrid satt i solen på balkongen och njöt. Då kom glassbilen!!! Som du vet så låter den väldigt högt. Astrid kom in med stora ögon och stirrade på mig. Hon såg ut som om hon ville säga: Vad fan var det?

Jag har skrattat hela kvällen. Hon såg för härlig ut.

En ovanlig natt

Om gårdagen var en helt vanlig dag så följde en ovanlig natt. Eller orolig. En man stod och sparkade på en grannes dörr och jag tror att klockan var runt halv tre. Ingen i huset kunde sova - utom jag. Jag hörde ingenting. Jag sov så gott. Till slut kom polisen och tog med sig den överförfriskade mannen. Och resten av huset kunde somna om. 

Vi hade vårt vanliga torsdagsmöte idag trots att det är Kristi himmelsfärdsdag. Och precis som förra gången så var det ingen som gjorde någon nytta. Vi bara satt och pratade. Jag hade med mig kläder som jag skulle laga men eftersom jag klippte naglarna för korta igår så gör det ont i fingertopparna. Jag får avvakta lite med vissa saker. Jag hoppas att du har haft en fin helgdag.   

En helt vanlig dag

Inte blev det mycket sömn inatt men jag somnade till slut och sov till halv tolv. Samma väder idag som igår. Jag vet att det är nödvändigt med regn men det känns som höst. Vinterjackan har fått åka på igen. Tydligen ska det bli bättre redan imorgon.

Jag har varit på apoteket idag och hämtat ut medicinen som min reumaläkare skrev ut. Kalcium och d-vitamin för att förhindra benskörhet. Nu är jag uppe i 17,5 tabletter om dagen. Det är inte klokt.

Jag köpte schampo och nagellack på apoteket och när jag kom hem så bröt jag av en nagel. Då klippte jag ner alla naglar jättejättekort. Det känns inte kul när man är van vid långa naglar. Men nu har jag målat mina korta naglar med det nya lacket.

Maten idag blev fläskfilé, stekt potatis och bea. Gott.

Sömn och läkare

Angående mitt förra inlägg så är jag glad att jag kan hjälpa till där det behövs. Det roliga är att jag är mycket äldre än de jag hjälper och det är ju bra. Att jag har ork, menar jag.

Igår fick jag vakna tidigt för jag skulle följa med dottern på ett möte i stan. Jag är ju en riktig sömntuta och vare sej jag sover eller inte på natten så gillar jag att sova länge. Men nu fick jag ta mig upp och det gick bra. Jag hade inte fått så många timmars sömn så jag var jättetrött men vi gick i lite affärer och åt på McDonalds efter mötet. Jag köpte bara lite småsaker, trälim, ofärgat nagellack osv, men vad nöjd jag kände mig sen. Jag kan förstå shopaholics. Jag blir också glad men får inte en kick av det. 

På kvällen la jag mig tidigt och sov oroligt på natten. Och i morse var jag uppe jättetidigt. Jag hade tid hos doktorn på vårdcentralen redan klockan nio!!! Vem går upp så tidigt och vilka är vakna vid den tiden? Jag var enda patienten där. Det här var en ny läkare och hon ska ha hand om min reumatism. Jag vet inte var hon kom från och kan knappt uttala hennes namn men hon pratade bra svenska och jag fick förtroende för henne. Hon var också väldigt rar och inkännande. Så jag är nöjd. Min andra läkare är gammal och har bara kvar årskontrollerna för sina gamla patienter. Och jag är nöjd så länge jag får ha honom kvar. Dessutom nöjd med min nya läkare. Toppen.

Sen gick jag hem i + 6 grader, regn och blåst. Jag tog ut Astrid direkt och sen la jag mig. Och sov till två! Jag säger ju att jag gillar att sova. Vad jag ska göra inatt vet jag inte.

Hjälpsamma jag

Igår kväll skulle jag gå ut med Astrid på sista promenaden. När jag kommer ut upptäcker jag att jag inte har mina glasögon på mig. Men jag struntade i att gå hem och det gick bra. Första gången jag går ut utan glasögon.

❤

Klockan fem i morse, efter att bara ha sovit några timmar, så väcker sonen mig och säger att datordelen han ska köpa börjar minska i lagret. Klockan fem! Han fick panik men jag somnade om och när jag vaknade, halv tolv, så skyndade jag mig upp och ut med Astrid, in och tog frukost, ringde dottern och bad henne swisha det jag saknade, beställde datordel, sen upp till torget, mötte dottern, tog buss till macken och hämtade ut paket till dottern, tillbaka till henne som väntade på torget. Tog ut pengar till henne. Sen in på coop och handlade åt en granne, hem, upp till grannen och sen ut med Astrid. In igen och diskade. Så var det dags att laga mat. Shepherds pie, supergott. Sen gjorde jag ordning crocpoten och la i en fläskkarré och en blandning av kryddor, honung och soja. NU får jag sitta ner en stund. 

Hela dagen har jag hjälpt andra och nu undrar jag när jag ska få göra något för mig. Men okej, jag hjälper gärna till. Imorgon kanske jag kan sy lite. Och nu är det dags för hundpromenad igen. 

Snabbtitt

Jag tittar bara in för att tala om att jag lever. Det är lite jobbigt nu med andningssvårigheter (trots att det regnar idag) och trötthet. Igår hade vi +24 grader, idag är det +6 grader. Vilken skillnad. Jag trodde att björkpollen skulle försvinna, och det kanske de har gjort men jag har fortfarande svårt att andas. Kanske inte är pollen ändå? Jag ska till min läkare snart och då får vi se vad som händer med mig.

Valborgsmässoafton

I förrgår gjorde jag kroppkakor. En rätt som tar nästan hela dagen att göra och sen äter man upp den på fem minuter. Men åh, så gott det är. Försvinnande goda, så jag hann inte ta någon bild.

Igår fick jag hjälp att ta mig till affären. Som ligger ca 150-200 meter hemifrån. Men min andning gör att jag knappt tar mig upp för backen. Så det var en enorm lättnad att få skjuts.

På natten hade jag svårt att sova. Vilken överraskning. Plötsligt såg jag blåljus i balkongfönstret. När jag tittade ut så var det fullt med brandbilar, polis och ambulans. Det var ett hus som ligger väldigt nära oss. Det luktade brandrök men jag såg inga lågor. Men läskigt när jag hörde en dörr som slogs in. Vad som hänt har jag ingen aning om för det står inget i tidningen och ingen grupp på fb har skrivit om det.

Idag har jag diskat efter kroppkakskokeriet. Sen skulle jag göra en tårta men det fick bli blåbärsmuffins istället. 

Till middag äter vi varma mackor. Det är sen gammalt. 

Nu är det kväll. Jag går inte och tittar på någon brasa utan kommer att tillbringa kvällen i kungligt sällskap. Han fyller ju 80 år, vår kära kung.

Jag har startat, eller rättare sagt, återupptagit, bokbloggen. https://anettelaser.blogspot.com/

Gå gärna in och följ. Så fort jag är klar med en bok så skriver jag om det. Både bu och bä.

Tillbaka

Nu är det väl ändå dags att börja med bloggen igen? Eller vad säger ni? Jag ska i alla fall göra ett tappert försök. 

Vad har hänt sen sist då? Det är nio månader sen jag slutade blogga och det händer inte så mycket i mitt liv. Men en trist sak har hänt. Jag har fått reumatism. Det kallas PMR och betyder muskelreumatism. Förr hade jag PMS och nu blev det PMR. 

Jag äter kortison och har sluppit mycket av värken. Men jag märker av en del biverkningar. Jättehungrig. Ännu svårare med sömnen. Feberkänsla. Men man får väl ta det. Risken är också att få benskörhet och det är jag rädd för. 

I mer än 20 år har jag reagerat på pollen. Mina ögon svider alltid så här års. Och nytt för i år är att jag har fått svårt att andas när jag är ute. Det är mycket björkpollen nu och jätteläskigt att känna att jag inte får ner ordentligt med luft i lungorna. Igår kom det lite regn och efter det kändes det bättre.

Astrid har varit deprimerad. Det var inte kul att se henne så håglös men nu är det full fart igen. Underbart.  Här vilar hon huvudet mot husses ben.

Jag verkar må bra varannan dag och sen slokar jag de andra dagarna. Idag har jag en bra dag och har städat i en kökslåda bl.a. 

Slut på sjukdomshistorier. Här är en bild på mig och ett skott från en monstera som ett barnbarn ska få.