Äntligen bryter en förkylning ut. Ja, äntligen. För det är så jobbigt att känna sig dålig men inget bryter ut. Nu kan den i alla fall gå över. Det började redan i påskas när jag hade feber. Varför, undrade jag? Jag var inte förkyld. Hade inte ont någonstans. Men det gick över.
För ett par dagar sen så började vänstra örat värka. Eller var det käken? Eller tänder? Men nu vet jag att det är örat. Men det kommer bara på eftermiddagen och då kommer febern också. Jag tar Alvedon innan jag lägger mig, somnar snabbt och sover gott. På morgonen känns det bra. Men idag vaknade jag och jag mår allt annat än bra.
Och så kommer tankarna: "Åh, om jag bara orkade diska. Tänk så fint det skulle bli i köket då." Men varför tänker jag aldrig så när jag är frisk? Då är det mer: "Nej, jag måste diska igen. Guuuu, vad tråkigt."
Nu går Den Stora Älgvandringen på tv. Det är så rogivande att titta på den. Något jag längtar efter är att stå i en skogsglänta tidigt på våren. Just där har solen smält snön och det doftar skog. Visst låter det underbart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar