Fredagen den 13:e

En god vän läste min blogg och föreslog att jag skulle följa med henne på gymnastik för leder. Toppen! Det ska jag. Det är i närheten av mig och på fredagar kl. 10. Tänkte i mitt stilla sinne att då går jag till vårdcentralen, lämnar prov, hinner handla lite hundmat på Hemköp och sen till gymnastiken.

Jo, hej du. Jag vaknade halv två på eftermiddagen. Då har vc stängt för länge sen. Jag provar att ta prov på måndag och så kan jag gå till gymnastiken på fredag istället.

Sent på eftermiddagen skulle jag ut med Astrid. Det hade börjat regna! Det vräkte ner. Vi gick ändå men det var ingen trevlig promenad, precis. När vi kommer tillbaka till vårt hus så sätter sig Astrid och bajsar. Jag plockar upp det som den duktiga hundägare jag är. Men så vill jag gå några steg tillbaka för att kasta påsen. Astrid vill in och drar åt andra hållet. Jag blev irriterad och ryckte till i kopplet varpå hon snurras runt och in i en cykel. Jag böjer mig ner och klappar henne och säger förlåt. Sen kastar jag påsen och vi skyndar oss in. Då upptäcker jag att hon fått ett litet sår på sidan av nosen. En liten prick bara och hon är inte störd av det. Men jag är!!! Fy, vilket dåligt samvete jag har.

Efter middagen sitter jag och kollar på tv. Jag har mina hörlurar på mig eftersom jag tycker att jag hör bättre då. Så kommer sonen och ber mig kolla på något på hans dator. Jag tar av mina älskade hörlurar och plötsligt lossnar den ena hörluren!!! Den har gått av. Jag har mest lust att lägga mig på golvet, sparka med benen och gråta.

Så ja. Det är fredagen den trettonde idag, govänner!

Aj

Jag har så ont i mina handleder och händer att jag är rädd för att jag blir tvungen att sluta sticka. Imorgon ska jag testa om det funkar att virka. 

Jag har stickat i drygt 50 år och samlat på mig en hel del garn. Ska jag behöva göra mig av med allt? Jag är lite smådeppig nu.

Nej, jag har inte gjort koftan på bilden men visst är den vacker? Fungerar det med virknålen så kan jag i alla fall göra rutor. 

Jag håller på med ett par sockor till mitt yngsta barnbarnsbarn, Mileya. En socka är klar så frågan är nu om jag kan fortsätta med nästa. Alvedon? Vänta till en dag när det inte gör så ont? Sticka även om det gör ont. 

Är folk dumma i huvudet?

Idag fick jag ett sms där det stod: "Hej, min kära vän. Minns du mig?" Sen skulle man trycka på något, jag minns inte vad. Kanske man skulle svara eller så var det en länk. Men jag blev så arg och tänkte: "Tror du att jag är dum, eller?"

Men så började jag tänka: "Är folk så dumma så de går på en sån grej? Då kan de gärna ha det."

Nej, folk är inte så dumma. Men godtrogna. Och på språkbruket kändes det som att messet riktade sig till äldre människor. Jag tillhör ju den gruppen men jag är rätt van vid datorer. Men någon äldre människa som kanske börjat knappa på sin dator när de gått i pension, kan mycket väl vara så godtrogen. "Vad trevligt, vem vill ta upp bekantskapen med mig?"

Vi som är födda på 40-50-60-talet lever på något sätt kvar i tron att världen är vänlig. Men nej, med datorn och internets intåg så försvann mycket av den vänligheten. Jodå, folk är i allmänhet trevliga mot varann. Men så mycket hat, elakhet och dumhet råder numera på nätet. Du blir lurad. Så tryck inte på några länkar! Tro inte på allt! Kolla källan! Var kritisk!