Terrorattack i Stockholm

Så hände det som inte fick hända. Men som vi visste skulle hända ändå. En attack i Stockholm. En lastbil kör i full fart genom folkmassan på Drottninggatan. En fredag eftermiddag när det är som flest människor. Bilen, som var kapad, kraschar in i Åhléns City. I parfymavdelningen. På väg dit kör den över flera människor. En människa gå av på mitten.

Alla tåg, tunnelbanor och bussar ställs in. Tv och tidningar rapporterar live och vi som hade turen att inte befinna oss där, vi kan sitta och titta på det hela och få information. Det som hänt är fruktansvärt, hemskt, onödigt, förkrossande...

MEN....

Vad händer efter detta? Vi människor visar att det finns godhet och kärlek. Folk hjälper varann. De bjuder in okända till sina hem. De bjuder poliserna på frukt. De stöttar och tröstar varann. De skriver på sociala medier: "Ska till xxx och har plats för två till i bilen". "Är du i xxx och väntar så kan jag bjuda på te och mackor." "Jag har sovplats för x antal människor i mitt hem".

Jag häpnar och fylls av tacksamhet. Vi visar att vi är människor. Inte odjur. Vi visar att vi inte accepterar vad som hänt utan sluter upp tillsammans när det blir svårt. Kärlek och ljus till er alla.

Trädgårdslängtan

Åh, vad jag längtar efter en trädgård just nu. Den här tiden på året verkar det som om det rycker i den gamla "bondetarmen". Även ett större boende vore toppen. 

Det bli inga bilder idag men jag har lagt till två nya bloggar. Varmvit och Lantlif. 

Nu ska jag diska klart och sen ska vi äta. Jag vet, fel ordning men då har jag lite disk att roa mig med i morgon igen. ;)

Handarbete på stan

I Torshälla, där jag bor, är det ett gäng som pyntar lite överallt. Man kan ju tro att det är ett gäng ungdomar men nej, det är ett gäng pensionärstanter som har stickcafé en gång i veckan.

Tyvärr får inte allt vara i fred men det mesta är det.

De har fått lov att pynta en staty som heter Vattenbärerskan och som står på torget. Annars får man inte göra det. Hon har fått benvärmare.

Pension

Ja, nu har jag varit pensionär ett par månader. Och jag lovar att jag njuuuuter. Vilken frihet det är att få rå sig själv. Jag har ju sömnproblem och kan ligga vaken en hel natt. Det blir en himla stress när man vet att man måste upp nästa morgon, men inte nu. Jag tänker bara att: "ja ja, jag kan sova hur länge jag vill i morgon eller ta en tupplur på dagen".